Köket

Klockan närmar sig midnatt och vi ska sova hemma inatt. Men här sitter jag hos Gammelbästisen och bloggar ... för vi har ju varken bredband eller vita knädatorer.

Jag kommer att jobba mycket dagarna som kommer. Det måste putsas fönster, skuras väggar och golv, flyttas möbler, ställas i ordning, skruvas in skruvar och allt möjligt konstigt.

Hur konstigt det än låter så är bloggen en av anledningarna till varför jag har lyckats hålla humöret uppe. Det har varit en märklig period i mitt liv som har blivit en positiv upplevelse tack vare Gammelbästisen, bloggandet och era kommentarer. Jag tar en kortare paus i bloggandet för att fixa i ordning det sista med huset.

Jag hoppas att vi snart hörs igen.

/Gammelbästisen



Köket den 11 maj, spikreglarna är synliga, lukten är fruktansvärd.

Köket i början av juni. Nya masonitgolvet är lagt.


Köket ikväll, med nytt golv och utan skåpluckor. Kunde inte hålla mig utan slet fram bordet och lade på duken. Jag anar hur det kommer att se ut när allt är färdigt!

Gammelbästisen

För släktingar, vänner och bekanta som tror att Gammelbästisen bara jobbar med mitt hus (och är lite oroliga för henne) så lägger jag in denna bild.


Hur hon får dygnets tjugofyra timmar att räcka till vet inte ens jag, men lite tid för att jobba får hon ihop trots allt.

Jag som bott med henne i flera veckor börjar misstänka att hon har superkrafter. Det är därför hon nu måste bygga en garderob istället för en telefonkiosk (Clark Kent, ni vet, han som blir Superman).

En vanlig dag på jobbet - modeblogg

Eftersom vi levt hos Gammelbästisen i snart två månader jobbar hon i alla lägen för att vårt hus ska bli klart.



Här är hon iförd en vacker prinsesskrona som hon bar med grace en hel eftermiddag. Det röda t-shirten har hon levt i de senaste dagarna och av detta kan vi konstatera att den är av ypperlig kvalitet och absolut luktfri efter flera hårda arbetspass. (Hon använder sig även av, den numera berömda, blötsvampsspacklingstekniken.)


Själv är jag iförd min sedvanliga Sverige-t-shirt. Den hade en vacker gul färg med blå inslag. Numera kan även vita inslag skönjas på flera ställen. Vad gäller den luktfria sorten som används av Gammelbästisen kan vi tyvärr meddela att detta inte gäller för denna typ av t-shirt. Tröjan har på eget bevåg krypit iväg till tvättkorgen. (Vad gäller min teknik kan jag säga att bilden är arrangerad!)

Vi jobbar och sliter för att få allting klart. Förstärkning i form av föräldrar har kommit hit från norr. Nu är golvet på väg!

Tapetsering

År 1984 kom en film som hette Karate Kid. Miyagi-läraren låter sin adept – Daniel – måla ett hus för att träna in rätt karaterörelser.

Jag tänkte på den där filmen hela dagen medan jag stod och målade panelen i trappan. Daniel skulle upprepa några ord medan han målade. Det var som fördömt att komma ihåg uttrycket. Jag fick bara fram wax on, wax off, som ju var orden som Daniel upprepade medan han vaxade Miyagis bil, inte hus.

Tänk om Miyagi hade varit min lärare – då hade jag varit en fullfjädrad Karate ... tant.

Vilken tur att Gammelbästisen kom och räddade mig på eftermiddagen. Då blev det tapetsering i den högre VM-klassen. Nu är hela nedervåningen tapetserad förrutom där tapetrullarna tog slut. Gammelbästisen är inte bara bra på att skriva – hon kan tapetsera också. Hon är som ett Kinderägg – tre önskningar i en – mamma, redaktör och tapetsör (äsch målare är man ju, men det låter inte lika bra).


Sovrummet i början på maj.

Gammelbästisen är ett Kinderägg.

Midsommarafton

Jag återkommer med utförligare och mer ingående rapporter. Tills vidare:



Gammelbästisen mår bra efter en dags tapetserande.

Ska du verkligen äta upp mig?

Tolvåringen i kollektivet gjorde en skinkmacka efter basketträningen. Den såg lite rolig ut, tycker jag.

-Buuhuu, ska du verkligen äta upp mig?

Nästan nytt badrum

I morse kom rörmokaren. Efter några smärre problem i tvättstugan (inredningen passade plötsligt inte in) satt han igång med badrummet. Tjoff, bang, psssft - så var rören lagda och inredningen uppsatt. Vad fort det går när man vet hur man gör.

Här är vårt gröna badrum. Jag gillade det mörkgröna kaklet men inte den avocadogröna inredningen. Det är badkarskanten som står lutad mot väggen. Fina saloondörrar - eller inte...

All inredning är utriven och betongplattan är blottad.

Gammelbästisen stryker runt dörröppningen för att kolla in verktygen.

Titta, snart kan vi gå på toaletten igen. (Jodå, Gammelbästisen har toaletter i sitt hus.) Badrummet ser lite beiget ut. Det ska bli roligt att fixa till det när allt är klart.

Uppdatering

Mitt liv har kretsar kring byggvaruhuset, huset och fotbolls-VM de senaste dagarna. Har bestämt mig för att kombinera det hela med en liten VM-utstyrsel. Jag har mitt armband och min t-shirt när jag jobbar i huset.

Matcherna klarar jag inte av att titta på eftersom det alltid går dåligt när jag själv sitter och tittar. Nervös blir jag också så naglarna ryker (naglar är bra att ha när man ska krafsa bort tapeter).

När England gjorde 2-1 gick jag över och målade panelen under trappan. Det var bra gjort eftersom Sverige i slutminuterna kvitterade.

Friden i kollektivet är återställd. I dag har jag en fungerande Gammelbästis som ska hjälpa mig att måla.


Nu är alla kvisthål lackade.


Första lagret färg är påkladdat.

Hjääälp, nu e det dags igen.

Matchdagen spenderas med en mycket nervös och retlig Gammelbästis. Bäst att ta fram bomullshandskarna. Här gäller det nämligen att ta det varligt. Inga hastiga rörelser. Inga burdusa skämt. Allt kan misstolkas till Englands fördel.

Olle försöker få kontakt eftersom färg ska inhandlas till ett stort trähus. Han blir omedelbart missförstådd.

-Vad då blå och röd och vit? Hejar du på England va? Vänta du tills Skotten kommer hem. Jag ska minsann säga att du ääälskar England. Vill du att Sverige förlorar ikväll?

Jag frågar försiktigt om det går bra om vi tar den gamla Volvon till byggvaruhuset.

-Vad då gammal? Tycker du att Sveriges lag är gammalt. Du är ju en dinosaurie jämfört med svenska fotbollslandslaget. Vill du också att de ska förlora ikväll? Du får absolut inte smaka av MIN öl. Vänta bara tills Skotten kommer hem, han ska få öl för han är den enda som förstår.

Byggvaruhuset är avklarat, färgen (gul) blev inhandlad och jag fick tag i de saker som jag behöver till mitt hus.

Nu är det tre timmar kvar innan avspark. Gammelbästisen är mer eller mindre okontaktbar. Hon går omkring som en tidsinställd bomb med en nytryckt t-shirt (när hann hon med det?).


Snälla Sveriges fotbollslandslag - kära ni - vinn ikväll va!

No more bitterness

Okej, nog med bitterhet. Jag och Gammelbästisen ville ändå inte åka till Frankrike och bo på slott. Vi har inga kläder för den typen av semester när vi kom att tänka på det.
Vi tog Aequinoxia på orden och fixade en fransk afton på Gammelbästisens nyoljade altan.



Olle och jag åkte iväg och köpte ett gott franskt rödvin som passade bra till ostarna. Några goda baguetter, skivade tomater, päron och vindruvor förgyllde måltiden. Till allt detta serverades en god potatis- och purjolökssoppa.

Min sjuåring sa att detta var hans lyckodag med den bästa maten och det bästa sällskapet.
En tår av lycka trillade ned för min kind när ingen såg.

God frukt som nu är ett minne blott. Tack för det goda vinet, Ami, hälsar Gammelbästisen.

Bitter ... moi?

I går började vi ett – åtminstone för tillfället – ganska tröstlöst arbete. Nu är det dags för tapetborttagning, spackling och målning av taken. Jag tror att jag svor 48 gånger över dem som sålde oss huset. Jag var så förba***d, för jag tänkte på Frankrikeresan som vi skulle ha varit på just nu. Istället stod jag uppflugen på en gammal brun pinnstol och försökte få bort kökstapeten med en spackelmojäng.



Min Gammelbästis satt fast i ett skruvstäd rätt över gatan med sju barn. Min bitterhet fick fullt utlopp när nästa tanke blev att för den här summan pengar, som allt detta kommer att kosta oss, hade vi alla (Gammelbästisens och min familj) kunnat åka till Frankrike och bo på slott och dricka goda, dyra rödviner i säkert tre veckor. Förmodligen med ett stopp på Euro Disney också.



Jag kokade, hyperventilerade och använde mig av mindre vackra ord under några timmar. Visst får man vara lite bitter ibland? Morr!

Mannen på taket 2

Utrustad med cykelhjälm och kamera besteg Olle, inspirerad av Skotten, taket. Här skulle det tas bilder av kajorna som bor i skorstenen. Kajorna kröp ihop och ville inte alls vara med på bild så det blir en bild av Olle istället.

- Tittut alla pippifåglar, här kommer farbror Olle med kameran.

Fotbollsmatchen

I kollektivet är vi inte alla lika intresserade av fotboll som Gammelbästisen och Skotten. De är besatta, okontaktbara och fullständigt absorberade av matcherna. Men, som det kollektiv vi är, så hjälper vi gärna till att komma i stämning.


I går eftermiddag tillagades en VM-kaka av tolvåringen och nioåringen. En underbar vanlig kladdkaka med jordgubbar och pudrat florsocker.


Sedan tillreddes en VM-inspirerad paella av Gammelbästisen. Mums! Middagen avnjöts med citronvatten och ett hyfsat lådvin.


När matchen drog igång var stämningen på topp. Små skålar med popcorn cirkulerade runt bland åskådarna under första halvlek. När popcornen tog slut tröttnade de flesta av den yngre publiken och de gick och la sig utan knot.

När jag, efter några minuter in i andra halvlek, insåg att Sverige skulle förlora om jag fortsatte att titta på matchen så gjorde jag det enda rätta ... jag gick också och la mig. Det slår banne mig aldrig fel!
Samtidigt som Ljungberg nickade in ett - noll, låg jag i djup dvala och märkte som vanligt ingenting.

-MÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅL!!!

Jättevallmo

Här om dagen bestämde vi oss för att ta bort ett litet vägghängt skåp i tvättstugan. Eftersom vi ska sätta upp väv på väggarna verkade det lite besvärligt att tapetsera runt om. Sagt och gjort, skåpet blev nedskruvat och inlastat i garaget.

Men tittut ... kolla vilken tapet som satt bakom skåpet! Den är ju hur cool somhelst, tycker jag.

Denna bit på ca 70 x 50 cm uppenbarade sig.

Är det någon som vet vad det här är för blomma? Jag tycker att de påminner om mina jättevallmo som jag har i min trädgård även om bladen inte stämmer.

Jättevallmo i min trädgård.

En till.


PS: En rolig blogg (VBK) om man vill läsa om kollektivet sett utifrån.

Shopping

Eftersom Gammelbästisen och jag hade tittat på väderleksrapporten, skuttade vi in i bilen och fräste iväg till affären med de fyra versalerna i loggan, mitt under värsta högsommarvärmen. Himlen var blå, solen strålade och temperaturen var hög.

Temperaturen i bilen var också på topp för det kändes som att vi var på rymmen. Skotten var på jobbet, Olle satt djupt försjunken över datorn, de minsta var på dagis och de större var på dagläger i skogen. Dessutom var diskmaskinen, tvättmaskinen och dammsugaren på möte och hade inte tid med oss.

Det var som förr i tiden när vi hundralappade ner till Stockholm och spenderade 100 kronor under en hel vecka. Vi levde på pasta, ketchup och chips och hade otroligt kul. Vi hade ungefär samma ekonomiska situation idag, men ibland får man trolla med knäna även om det blir lite surt efteråt.

Kul var det och vi kom hem med två potatisskalare, tre toalettrullehållare, en äggklocka, tre slevar och två dörrhandtag. I grannbutiken inhandlade vi också sju billiga plastspadar, två paket ätpinnar, ett sopset och billiga blommor till toalettinstallationen.

Gammelbästisen och jag kände oss otroligt välplanerade, för när vi kom ut på parkeringen ösregnade det.


Nu är installationen lite mer färgglad.

Om vi bygger på en våning till skulle det här köket passa finfint.

Rara byggare

I morgon lämnar mina rara byggare mitt hus. De har slitit, trixat, bänt, hoppat, skruvat, spikat, lyft och grejjat med sjuttiotalsvillan. Jag har inte avundats dem en enda gång. Svetten har lackat, snusen har spottats och varje dag har de gjort nya framsteg.

Gammelbästisen och jag har sprungit in och ut nästan varje dag. Hon har beundrat och klämt på verktyg, jag har gått omkring och oooat och aha:at. De har med stort tålamod besvarat alla frågor och svarat att:

– Näe, det är inget problem.
– Ja, det är klart att det går att riva den där väggen. Bestäm du.
– Jo, det där är en domkraft och där har du en dammsugare i jätteformat.
– Det där verktyget heter ... det används till ...
– Om vi gillar bullar? Det är klart!

Bullar blir det inte i morgon ... då blir det gräddtårta med jordgubbar.

Jag kommer att sakna dem.

Det här är mitt kök i början på maj. Vi har just upptäckt ingjutna spikreglar i hela betongplattan.

Ingjutna spikreglar i hela betongplattan.
Ingjutna spikreglar i hela betongplattan?
Ingjutna spikreglar i hela betongplattan!

Inte bara ingjutna förankringsklossar! Det är massa spån, gullfiber och annan skit över hela golvet. Även flera golvreglar låg direkt på betongplattan. Stackars hus!

Det här är mitt kök i början på juni. Syllarna är utbytta och spånskivegolv är lagt.

Det här är mitt kök idag ... spikreglarna är borta!

Syllarna är utbytta och de har papp (fuktspärr) mellan sig och plattan. Golvreglarna är uppskruvade på plastpluppar. Golvisoleringen hänger ovanför betongplattan så att det är en luftficka mellan isoleringen och betongplattan. Nytt spånskivegolv är lagt. Nivellfläkt är installerad. Huset luktar hus och vårt hem är friskt.

– Länge leve hantverkarna! vrålar Gammelbästisen och klämmer lite mer på deras verktygsbälten innan de försvinner för alltid.

Down the toilet ...

I morse vaknade jag när det var 13 minuter kvar tills jag skulle vara på ett viktigt möte.

Vid lunchtid satte jag mig i en kokhet bil och brände mig i rumpan.

På eftermiddagen ringde någon och gav mig lite tråkiga nyheter angående huset.

Där satt jag i mitt rum och tyckte synd om mig själv och upprepade meningar som ... down the drain, mummel, mummel, down the toilet, allt är kört, mummel, mummel, life sucks, what's the point, mummel, mummel, det är lika bra att dra något gammalt över sig och svepa fem whisky, kasta in handduken, ta ner skylten, lägga mig själv på hyllan, mummel, mummel ...

Då gled Gammelbästisen in i rummet.

- Men ... va nu rå ... sitter du här alldeles ensam och gråter??? Så här kan vi inte ha det. Nu fåru torka bort snoret och rycka upp dig. Vi har väderkvarnar att slåss emot, så kom nu ...

Vi stack över till min trädgård ... rotade runt i skrothögen ... drog ... slet ... svettades ... och ... Voilà! ... tårarna var borta. Här är resultatet.

Heja Sverige friskt humör ...

Hej och hå, här i kollektivet börjar det att hetta till. Nu är det fotbolls-VM.

Huset har pyntats, bilen är utsmyckad och bordet är dukat. Här härjar fotbollsfeber. Att kommunicera med Gammelbästisen är omöjligt. Vi som brukar prata om matlagning, tvätt, jobb och snygga basketmoves ... nu är det helt kört. Gammelbästisen går omkring och mumlar för sig själv. Hon är okontaktbar.

- Öh du, går det bra om jag kör en tvättmaskin nu? frågar jag.
- Äh, larvigt ... det där var ju inte offside. Kom igen nu Chippen!
- Öh, vad då chippen, dom åt vi ju upp i går!

Jag undrar om alla saker är inplockade från trädgården.

- Du, tog du in tillbringaren och glasen från min trädgård? frågar jag.
- Nä men vad nu då, Henke spelar skitbra.
- Vad sa du, har du tagit in hinken?

- Zlatan, vad har hänt, var det stegfel? undrar mormor.
- Äh, det händer ingenting direkt. Kom igen!
- Vad bussigt att alla lyfter upp varandra, säger mormor. Det här är ju en trevlig sport med god kamratanda.
- Nu är det irriterat, säger kommentatorn.
- Åh, vad gulligt, säger Gammelbästisen, när Zlatan kramar någon.
- Vad är offside? frågar tolvåringen.
- Jo titta här, säger Gammelbästisen, om han står där och där och där så blir det offside.
- Aha, jag förstår.

Plötsligt tar Gammelbästisen upp digitalkameran och tar bilder på TV:n. Sedan kommer anteckningsblocket fram igen.

- Oj, sa Gammelbästisen, nu är det bara en kvart kvar, det här är ju helt hemskt. Bara för att jag är på dåligt humör tycker jag att alla som grälar om godis går ut härifrån ... NUUU!

- Vill du ha äppelkaka? frågar Olle.
- Nä men, det är ju rabarberpaj, säger mormor. Ser du inte skillnaden?
- Jaha, det var ju gott. Jag kan i allafall känna skillnaden på smaken. Rabarbern kommer ursprungligen ifrån ...

- Sveriges mest kända fotbollsmål är när Ralf Edström gjorde mål när han hade diarré, han kunde inte springa och göra kraftfull segergest utan fick bara köra näven i vädret.
- Nu måste ni gå och kissa, sa Gammelbästisen, dags att göra er i ordning för kvällen. Kom igen nu va!
- Asch, sa mormor, vilka tråkiga dräkter de har i år. Visst var det snyggare dräkter förut?
- Sex och sexton byter, säger Gammelbästisen och fortsätter att anteckna. Nu har vi Allbäck, Jonsson, Ljungberg, Zlatan och Henke inne på plan. De är verkligen offensiva. Tolv minuter kvar.
- Aiiiiiii, (skrik, skrik) nu är det tio minuter kvar. Mattias Jonsson ser ut som en mespropp, men han är väldigt bra.
- När är matchen slut? frågar sjuåringen, med munnen full av godis.
- Varför springer de inte , frågar Olle.
- Va? säger Gammelbästisen, de springer ju som f*n.
- Iiiiiii, (skrik, skrik ...)
- Underbart av Kim Kjellström, säger reportern. Hörna för Sverige.

Spänningen är olidlig. Nioåringen, som aldrig tittar på fotboll, sitter spänd som en fiolsträng.

Nu är Gammelbästisen alldeles tyst. Handen på hakan.
- Ja, kära nån, säger mormor. Vad de anstränger sig.
- Nu börjar paniken infinna sig, säger de på TV:n.

HÄR BÖRJAR PANIKEN OCKSÅ ATT INFINNA SIG.

- Oj, vad nära det var! Oj, vad nära det var! Det var ju en millimeter från krysset! Kör, kör, kör!!! Gammelbästisen vrålar ut sin frustration.
- Men åååh ... Gammelbästisen går runt och sparkar handdukar och annat som ligger på golvet. Hon kan inte stå still.
-Lyft in bollen nu då ... Men för h*vete! Kom igen!

Och domaren blåser av ... matchen är slut ...
- Glenn, är det här ett fiasko?

Gammelbästisen tar sin dator och lämnar TV-rummet.

-Hjälp ...
Henke ”treåringen” Larsson.
Gammelbästisen in agony.
Uppskruvad för dagen.
Bordet är dukat.

-Dumma, dumma Blogger, sa Bästisgrannen

Jag är en väldigt osäker datoranvändare. Ta t.ex. när jag fick mejl från Gammelbästisen i februari där det stod att jag skulle kolla in ”Kända kvinnans blogg”. Vad då ”blogg”? Jag förstod inte vad jag skulle göra.

Naturligtvis hade Gammelbästisen lagt ut en länk, men jag visste fortfarande inte vad det var jag letade efter när jag kom in på rätt sida. Jag frågade mina kolleger om de visste vad en blogg var, men alla såg lika frågande ut som jag. Vi har inte uppdaterat oss inom datorkunskap de senaste fem åren, så det förklarar möjligen vårt oförstånd.

Något senare, när Gammelbästisen suckat och förklarat tre gånger vad en blogg är, skulle jag gå in och kommentera på hennes blogg. Då skapade jag en alldeles egen blogg utan att vara medveten om saken. Det upptäckte jag den första maj när jag skulle starta min Bästisgranneblogg; jag hade redan en och hade haft sju besökare. Vad snopet!

I förrgår, när jag som vanligt gick in på olika bloggar efter jobbet (Gammelbästisen har skapat ett monster) började Blogger att sura och trixa. Rätt vad det var så satt jag fast i Anne-Majs blogg och kom inte ur.

-Iiiiiii ... Gammelbästisen hjääälp, jag har fastnat i Anne-Majs blogg! Kom hiiit ... jag kommer inte loss!

Undsättning kom på en gång och vi lyckades ta oss ur. Men sedan fortsatte det hela kvällen. Det var omöjligt att kommentera, att blogga, att sova ... Sista gången jag var uppe för att kolla om det fungerade var 02:30.

I går fungerade det en stund men sedan blev det krångel igen. Datorn var seg, små skyltar kom upp med ”No data on this page” och andra svårbegripliga saker hände.

Jag trodde att jag hade sprängt min blogg.
Sedan trodde jag att datorn led av en svår virusinfektion.

När man är osäker på hur datorer fungerar blir man rätt frustrerad. Jag fastnade överallt och det blev en massa röda bokstäver som varnade mig för konstiga saker. Datorn var kanske angripen av ett arsenik- och kreosotangrepp?

-Dumma, dumma Blogger, mumlar jag tyst för mig själv.


Här ligger Blogger i en ... påse.

Mannen på taket

I går morse gick jag upp med barnen för att tillsammans med Gammelbästisens familj fira den nyblivna tolvåringen i kollektivet. Jag var trött och lite virrig efter att ha lyssnat på musik i en överbliven iPod halva natten. Efter ett avancerat paketöppnande av födelsedagsbarnet och skönsång från hesa och morgontrötta kollektivmedlemmar, slängde jag i mig lite frukost och satte mig i bilen.

Nästan framme vid jobbet insåg jag att det var onsdag och att det är då jag har min jättelååånga sovmorgon. Nationaldagar och klämdagar kan förvirra. Påmind om att perkolatorn fortfarande var full med nybryggt kaffe gjorde jag en helomvändning och styrde kosan hemåt. Nåja åtminstone nästgårds.

Makligt hällde jag upp mitt kaffe i en stor, blåprickig mugg. Jag klev in i vardagsrummet för att sällskapa en stund med Gammelbästisen, Olle och tre datorer. Som vanligt tryckte vi, efter en stund, våra näsor mot fönsterrutan för att se vad som hände rätt över gatan.
Där, på högsta nivå av vårt hus, stod Skotten på taket med verktygsbälte, såg och hammare. Det var en tilldragande utsikt som jag kunde njuta av av tillsammans med en kopp kaffe. Bättre än kakor faktiskt ...

Obildad

Jag är rätt obildad. Så enkelt är det. Jag var aldrig speciellt intresserad av att bilda mig när jag var yngre. Jag hade en toppen uppväxt där vi sportade mycket och byggde många kojor, men bildning ... haha! ... det ingick liksom inte. Vi trivdes, hittade på bus och växte. Grammatik var ungefär som en slemmig groda som satt och kväkte i ett dike någonstans. Matematik var en börda som jag lyckades trixa mig bort från i årskurs sex, när fri uppfostran frodades i Norrbotten, och man som tolvåring fick bestämma själv om man kände för att lära sig. Poeter och poesi var ett skämt. Jag tror att min mamma försökte med lite Robert Burns (Skotsk poet, of course) men det lyckades endast med "My Love is Like A Red Red Rose" ("Min älskling du är som en rooos ...").

Sedan råkade jag på Gammelbästisen och hennes familj. Plötsligt åt jag kronärtskockor med skirat smör och citron. Jag blev bombarderad med dubbel supinum så fort jag öppnade munnen. Jag åt hembakat bröd med oliver och rosmarin. (Själv var jag van med blodpudding, fiskbullar i hummersås, pölsa och rökt aborre.) Bildning liksom ramlade över mig som en skymning i augusti. Jag blev besprutad – som en fungucidbehandling över ett kvällsgrått betonggolv.

Så upptäckte jag Carl Larsson, fullkomligt genial och Alf Henriksson, hur bra som helst. Carl Larsson fann jag för många år sedan, när jag bodde i Göteborg. Alf Henriksson upptäckte jag i februari detta år. Visst är det coolt att man aldrig slutar att lära sig, att man aldrig slutar att förundra sig och ... att man upptäcker nya saker hela tiden.

Fiskbullar i hummersås rules ...

Användbara apparater för artistiska användare

Efter en skön helg hos Storebrodern och Svägerskan kom vi tillbaka i går kväll. Det var som att komma hem. Lite trötta och mätta (efter ett besök hos en känd skotsk, åtminstone till namnet, matkedja) hamnade vi mitt i en skojakt. Vi sökte fågel, fisk och fjäril ... inga dojor. De är spårlöst försvunna. Nu ska vi gå över gatan och hämta lämpliga verktyg så att vi hittar skoparet.

Egentligen lägger jag ut dessa bilder till Gammelbästisen ... hon kommer att dreggla så att moderkortet går sönder i datorn.

Behagfull bilmaskin för brutala betongplattor.

Delikat dammsugare för dunderstora dammråttor.

Vidunderligt verktygsbälte för vilsekomna verktyg.

Väldigt vattenpass för vågräta vinklar.

Voluminös välskapt visp för våt vätska.