Borta bra, men hemma bäst!

Gammelbästisen och jag tryckte ihop vår packning sent på lördagkvällen efter vår "cock out" "cook out". Det var med lättare våld som vi packade ihop. Vi blev tvugna att ta till alla knep för att rymma alla de saker som vi köpt. Vissa saker blev vakumförpackade och andra saker vek vi ihop enligt armévis.

Vid lunchtid i söndags satte vi oss i den stora, röda bilen och blev skjutsade till Minneapolis. Det var med en släng av vemod som jag såg landskapet susa förbi. Det platta landskapet i sydvästra South Dakota byttes sakta ut mot ett mer kuperat Minnesota och lugnet i lilla (?) Sioux Falls byttes ut mot skyskrapsstinna Minneapolis.

Skyskrapor i Minneapolis.

Inte nog med att vi blev skjutsade till Minneapolis, vi blev även bjudna på en häftig avskedsmiddag på en sushirestaurang, Ichiban sushi. Gammelbästisen var eld och lågor för äntligen blev det lite riktig mat, tyckte hon. Jag, som alltid varit skeptisk till rå mat, slurpade i mig tonfisk, lax och räkor. Vi visste inte om det här var våran "last supper", så jag tänkte att det var lika bra att pröva på någonting nytt om vi ändå skulle störta.

Kvällen spenderade vi på hotellrummet i närheten av flygplatsen. Vi klämde lite extra på vår packning och oroade oss för övervikten som vi visste att vi hade. Vi tömde ut vätskor, slängde gamla strumpor och försökte på alla sätt att minska antalet kilon. Om det hade varit möjligt hade vi bastat bagaget!

Gammelbästisen var uppe med tuppen i måndagsmorse och utnyttjade alla faciliteter som fanns på hotellet. Frukostbuffén, som var en av de värsta jag har sett, utnyttjade hon till vetenskaplig forskning. Vid det här laget längtade jag hem efter fil, riktigt kaffe och en macka med ordentligt pålägg.

Styrkta (?) av bullar, sockerkakor, sockriga flingor och blekt kaffe åkte vi till flygplatsen och checkade in allt bagage utan problem. Inte en krona extra kostade det. Jag vet inte hur det gick till, kanske hade personalen ätit en sockrig frukost de också och, i ett stim av sockerchock, glömt bort hur mycket bagaget fick väga?

Lyckliga hoppade vi på planet och fick en av de skumpigaste resorna jag gjort. Sushin var på väg upp och jag ångrade för några minuter den där sista råa tonfiskbiten som jag glupskt vräkt i mig. Men allt gick bra till slut och Gammelbästisen och jag landade i ett (för ovanlighetens skull) soligt Stockholm. Ingen var lyckligare än vi två när vi "Jet Laggade" stod på Stockholms central vid lunchtid i går.

Gammelbästisen med allt bagage på Stockholms central. We made it!

Nu när både vi och bagaget kom fram ordentligt kan jag bara säga att det här var en av de absolut häftigaste resor som jag har gjort, men ... borta bra men hemma bäst.

Titta vad fint det är i Sverige.