Mannen på taket

I går morse gick jag upp med barnen för att tillsammans med Gammelbästisens familj fira den nyblivna tolvåringen i kollektivet. Jag var trött och lite virrig efter att ha lyssnat på musik i en överbliven iPod halva natten. Efter ett avancerat paketöppnande av födelsedagsbarnet och skönsång från hesa och morgontrötta kollektivmedlemmar, slängde jag i mig lite frukost och satte mig i bilen.

Nästan framme vid jobbet insåg jag att det var onsdag och att det är då jag har min jättelååånga sovmorgon. Nationaldagar och klämdagar kan förvirra. Påmind om att perkolatorn fortfarande var full med nybryggt kaffe gjorde jag en helomvändning och styrde kosan hemåt. Nåja åtminstone nästgårds.

Makligt hällde jag upp mitt kaffe i en stor, blåprickig mugg. Jag klev in i vardagsrummet för att sällskapa en stund med Gammelbästisen, Olle och tre datorer. Som vanligt tryckte vi, efter en stund, våra näsor mot fönsterrutan för att se vad som hände rätt över gatan.
Där, på högsta nivå av vårt hus, stod Skotten på taket med verktygsbälte, såg och hammare. Det var en tilldragande utsikt som jag kunde njuta av av tillsammans med en kopp kaffe. Bättre än kakor faktiskt ...