16 augusti 2006

De sju frågorna

Ja, jag faller för Gammelbästisens frågor!

1. Min mamma …
kunde rita, var nog den snällaste mamman i universum, kunde baka bullar, tog hand om alla andra barn i området och bakade bröd på fredagarna, när jag kom med alla mina lagkompisar efter träningen. Hon var helt enkelt en yrkesarbetande bullmamma. Som dog i cancer redan 1989.
2. Min mormor …
var ännu snällare än min mamma. Hon födde sex barn och genomled två missfall. När jag tänker på änglar, ser jag min mormor framför mig. Mormor luktade alltid gott och hade världens längsta hår uppsatt i knut. Jag och min kusiner brukade be henne släppa ut håret ibland. Det gick ända ned till knävecken, tyckte vi. Tillsammans med henne fick man hjälpa till att laga mat, diska och städa. Det var riktig lycka det. Hon dog även hon ganska ung, fast av "svagt hjärta".
3. Min morfar …
var kyrkoherde. Jag var lite rädd för honom för att ... ja, för att han var en man av sin tid. Han åt fil med pressad vitlök på varje morgon och körde bil konstant för fort. (Tävlade på grusvägar – körde någon om honom, körde han ikapp denne och körde om.) På sin fritid målade han. Han hade en egen ateljé i sitt hus där vi barnbarn INTE fick gå in och störa. Om vi hade tur kunde vi bli inbjudna på en titt. Utanför sin ateljé hade han buntar av tidningar som han samlade på för att sedan leta fram intressanta artiklar i för att klippa ut.
4. Min pappa …
är en f.d. arbetsnarkoman, numera livsnjutare (Gammelbästisen säger att det heter sybarit) som hjälper mig med golvläggning, husmålning och kompostgrävning. Han är en mycket duktig pistolskytt och skidåkare, numera även skicklig fiskare. Självlärd byggare, stolt över de fem hus i olika storlekar som han har byggt med sina egna händer. Stolt hundägare till fru Karlsson.
5. Min farmor …
var tornedaling med en tuff uppväxt bakom sig – hon var ett av nio syskon. En gång berättade hon hur hon hade fyllt sina skor med halm för att hålla värmen om fötterna. Hon lagade god mat och goda kakor utan recept och gnällde aldrig någonsin, inte ens när hon fick båda sina ben amputerade. Hon hade egen caférörelse i Umeå och varken rökte eller drack ... och blev 89 år.
6. Min farfar …
lärde jag aldrig känna, han dog av leukemi när min pappa var 2 år. Han var åkare med egen häst, och körde t.ex. ut grus ... om folk ville att han skulle köra ut grus. Hästen hette Brunte. Ibland jobbade han som andrekust åt brandkåren i Piteå.
7. Jag ...
är en galen vindrickare med ett numera arsenik- och kreosotfritt hus! Nu vill jag måla, spela basket och dessutom lära mig att spela golf.

4 Comments:

Blogger Lotten Bergman said...

Hallå där. Du är en förnuftig vindrickare!

Jag minns din farmor, lugn och klok, i en rullstol. Jag minns även din mamma, den snällaste av människor, i rosa garbardinbyxor.

16 augusti, 2006 17:32  
Anonymous Anonym said...

En riktigt sympatisk familj. Det där med kyrkoherden får väl skrivas på ditt konto.

16 augusti, 2006 17:43  
Blogger bästisgrannen said...

Lotten- Ja, förnuftig är jag för det mesta i ALLT jag gör. Den galna ådran är en mix av alla släktled.

Source- Jag har en mycket sympatisk familj. Jag är glad att Lotten valde ut just de här sju släktingarna. Ingen släkt är väl fläckfri:)

16 augusti, 2006 22:28  
Blogger den blyga said...

"Utanför sin ateljé hade han buntar av tidningar som han samlade på för att sedan leta fram intressanta artiklar i för att klippa ut."
jag har i alla fall denna egenskap gemensam med din morfar!

jag hinner aldrig, inte ens före bloggeran, läsa färdigt kulturdelen av SvD. Sedan i höstas är det ju också korsord varje dag, för att inte tala om alla dessa sudoku...

Så jag spar. Jag har SvD-delar från 1995... Ibland tar jag en del för att ögna igenom, men de som jag sparat så länge har ju alltid någor särskilt intressant - så det kan ta upp till 1 1/2 tim att läsa ett nummer!

Men så blir jag ju också allmänbildad.

Är tidningen tillräckligt gammal - är det också intressant att erinra sig den då aktuella debatten....

17 augusti, 2006 16:01  

Skicka en kommentar

<< Home