Sköna sängen
Vaknade upp i morse i min nya säng. Det konstiga var att det var den absolut skönaste säng jag sovit i på flera år. Jag som brukar gå upp varje natt och äta litet, sov som en gris hela natten! Jag var nästan groggy när jag gick upp. Sängen var mjuk, bred och luktade gott av rena lakan.
Vid niotiden vaknade jag sakta upp av att barnen diskuterade vad de skulle äta till frukost. Det kändes litet som när jag själv var liten och vaknade av att mamma och pappa var i köket. Det var en härlig känsla. "Tillsammansgänget" åt frukost och det låg härliga tidningar överallt. Jag läste DN och Eskilstuna-Kuriren, drack te och åt knäckemacka med leverpastej. Sedan var jag redo för dagens övningar.
Eddie och jag slet som djur. Vi tömde elvaåringens rum, vårt sovrum, badrummet, vardagsrummet, hallen och halva köket. Olle kom över och bar upp de tunga sakerna med Eddie. (Gammelbästisen har ramlat på sina armbågar och jag har nackspärr!) Nu ekar det i nedervåningen och det har dessutom verkligen börjat lukta arsenik- och kreosotimpregnerade förankringsklossar i huset. Grr! I morgon gör vi sista rycket i vårt hus. Allt på nedervåningen ska tömmas. Suck!
Det är halva köket och tvättstugan kvar. Vi måste också hitta en lösning på vårt akvarium. Sedan måste vi planera vilka kläder vi behöver i vår och i sommar. Det här är lite besvärligt, men vi försöker att tänka positivt. Till hösten kommer allt att vara normalt igen. Huset kommer att vara friskt och alla våra kläder kommer att lukta gott. Hur vi ska sanera vår säng och våra soffor får vi lista ut under de veckor som kommer.
Nu i kväll har "tillsammansgänget" grillat. Vi släpade över vår jättegrill och grillade hamburgare. Här i Eskilstuna har vi rena sommarvädret. Barnen tycker att allting är toppen. De åt, pratade, låg i hängmattan, sjöng och hoppade studsmatta. Jag är rädd att mina barn inte vill flytta hem igen.
Nu börjar jag längta efter den sköna sängen. Bred, mjuk, mysig, maffig, puffig, fluffig, piffig, fiffig, skööön ...
Kanske stannar jag också?
Tänk om jag sover hela natten igen?
Vid niotiden vaknade jag sakta upp av att barnen diskuterade vad de skulle äta till frukost. Det kändes litet som när jag själv var liten och vaknade av att mamma och pappa var i köket. Det var en härlig känsla. "Tillsammansgänget" åt frukost och det låg härliga tidningar överallt. Jag läste DN och Eskilstuna-Kuriren, drack te och åt knäckemacka med leverpastej. Sedan var jag redo för dagens övningar.
Eddie och jag slet som djur. Vi tömde elvaåringens rum, vårt sovrum, badrummet, vardagsrummet, hallen och halva köket. Olle kom över och bar upp de tunga sakerna med Eddie. (Gammelbästisen har ramlat på sina armbågar och jag har nackspärr!) Nu ekar det i nedervåningen och det har dessutom verkligen börjat lukta arsenik- och kreosotimpregnerade förankringsklossar i huset. Grr! I morgon gör vi sista rycket i vårt hus. Allt på nedervåningen ska tömmas. Suck!
Det är halva köket och tvättstugan kvar. Vi måste också hitta en lösning på vårt akvarium. Sedan måste vi planera vilka kläder vi behöver i vår och i sommar. Det här är lite besvärligt, men vi försöker att tänka positivt. Till hösten kommer allt att vara normalt igen. Huset kommer att vara friskt och alla våra kläder kommer att lukta gott. Hur vi ska sanera vår säng och våra soffor får vi lista ut under de veckor som kommer.
Nu i kväll har "tillsammansgänget" grillat. Vi släpade över vår jättegrill och grillade hamburgare. Här i Eskilstuna har vi rena sommarvädret. Barnen tycker att allting är toppen. De åt, pratade, låg i hängmattan, sjöng och hoppade studsmatta. Jag är rädd att mina barn inte vill flytta hem igen.
Nu börjar jag längta efter den sköna sängen. Bred, mjuk, mysig, maffig, puffig, fluffig, piffig, fiffig, skööön ...
Kanske stannar jag också?
Tänk om jag sover hela natten igen?
posted by bästisgrannen at 20:48
3 Comments:
Vad Du skriver bra!
Jag brukar citera Heidenstam:
" Piska oss samman med gisselslag och blåaste vår skall knoppas..." Litet strapatser kan vara utvecklande för skaparkraften!
Det som slog an en sträng i mitt inre var:
"Vi måste också hitta en lösning på vårt akvarium.".
Fick mig att minnas VÅR flytt från Borås till Helsingborg 1966.
Vi hade fått en fördelaktig offert från flyttfirman - inget piano - föga krukväxter, få om ens några kristallglas...
Jag åkte i förväg med Olle,2 för att vara i andra ändan.
PER berättade att flyttgubbarna svor ve och förbannelse vid inpackningen: SÅ MYCKET leksaker hade de aldrig varit med om!(barnen 6,4 och 2 år)
Sedan var det ju akvariet...
Per tog Gustav och Olle i vår Volkswagen, med akvariet på golvet vid passargerarplatsen i framsätet,halvfullt med vatten OCH fiskarna i.
Det gick ganska bra tills han skulle passera Hallandsåsen, först upp 200m, och OJIA NER...
De flesta fiskarna klarade sig!
Ha! Jag vill se denna scen i en film!
Den blyge - vad glad jag blev för din kommentar. Jag har varit mallig under hela frukosten.
Vilken härlig berättelse om akvariet. Jag är glad att vi bara behöver flytta vårt 30 meter:)
Skicka en kommentar
<< Home