Morgonhysteri

I morse skulle barnen iväg på utflykt med skolan. Eddie och jag sprang runt som yra höns. Vi hittade ingenting! Hälften av våra saker ligger nedpackade i lådor. Den andra hälften har vi burit upp på vindsvåningen. Sedan har vi spridda skurar av saker som vi tror att vi inte kan undvara under de veckor som vi ska bo hos gammelbästisen. De sakerna ligger inte där de borde ligga.

Mitt i morgonhysterin ringer vår trevlige byggare och säger att det strax kommer ett hus som ska stå på vår gård. "Vadå hus, vi har ju redan ett ... , men ... !?!", flämtar jag. Min hjärna blir alldeles tom. Plötsligt kan jag inte tänka längre.

På något märkligt sätt kom barnen iväg med fyllda ryggsäckar. Förhoppningsvis ligger det en matsäck och ett par inneskor i varje.

Just nu sitter jag och väntar på att det ska dyka upp ett hus som ska stå på vår gård. Jag tror att det är bäst att jag kokar lite kaffe och kollar vad jag har stoppat ned i min egen ryggsäck.